Rufus sista resa

av Anders Brundin
På baksidan står det:

"Rufus kan inte skrika. Han ligger instängd i sig själv, i sitt eget fängelse. Det här är värre än att dö. Mycket värre."

När Rufus vaknar upp på sjukhuset kan han inte röra sig, han minns ingenting. Han hatar läkarna som stirrar på honom med avsky. Ingen berättar vad som hänt.

När han träffar Paula, en hjärtsjuk flicka på avdelningen, får han livslusten tillbaka. Men samtidigt tränger mörka tankar fram. Vem är han, varför beter sig alla så konstigt på sjukhuset? Varför kommer ingen och hälsar på?

Journalister stoppas i hissen, han hör hemska rykten. Är han ett offer - eller kan svaret vara ännu värre?

Boken är utgiven på LL-förlaget och är lättläst för ungdomar. Den är väldigt spännande från början till slut. Det är svårt att släppa den i från sig. Det är en hemsk bok på många sätt och i sista kapitlet döpt till "Eftertankar" tar bl.a. Brundin upp en del tankar om ont och gott med avstamp i elfte september katastrofen. Några rader:

Ingen vill så klart vara ond. Alla vill vi ju vara goda.

Men om du och jag inte tror att vi kan vara onda. Hur ska vi då kunna vara goda? Hur ska vi då kunna veta skillnaden på det som är gott och det som är ont?

Ska vi någonsin lära oss, du och jag? Att göra mot andra vad vi vill att andra ska göra mot oss?

Gjorde de här Eftertankarna dig och mig så värst mycket klokare? Jag vet inte.

Vi kanske bara måste fortsätta och fortsätta. Ställa frågor till oss själva. Svaren är kanske inte det viktiga.

Boken utspelar sig på ett sjukhus efter en skolmassaker och är väldigt kuslig. Rufus vaknar upp utan att kunna röra sig (och utan minne) och känner att folk undviker honom. Det är bara en äldre sjuksköterska som heter Elvy som bryr sig om honom och ser att han inte är hjärndöd. En sakta kamp med att komma tillbaka börjar och Rufus vet inte om han vill minnas sitt förflutna. Det enda han vet är att så lycklig som han är med Paula har han aldrig upplevt tidigare. Sakta kommer minnet tillbaka, han ser en liten pojke som kryper omkring samtidigt som en man slår en kvinna med en fjärrkontroll. Rufus kan inte komma ihåg sin mamma, men han vet att hans pappa är död. Inte för svårt att lista ut, så hamnar Rufus hjärta efter mycket om och men i Paula. Rufus offrar sig för en god sak efter katastrofen han ställt till med. En väldigt viktig bok, tycker jag.

Vem ska läsa? Ja, inte för unga människor. Det måste vara någon i tonåren, på högstadiet. Anders Brundin, som är en långsam läsare, kan man läsa om här. Brundin har skrivit flera böcker.